lördag 12 oktober 2013

Lördag och det börjar kännas lite avslappnat i kroppen igen...

Men fy fan vilken dag det blev igår!!!

Kan säga att jag har en ny starkare tacksamhet mot stället jag jobbar på Visiting Angels i Brighton...Inte bara tar vi hand om äldre och sjuka som inte har rätt till annan hjälp, men dom ställer upp på sina anställda när det krisar också! Office Manager Lily, tog mitt skift igår hos Bob och Dorothy - helt fantastiskt!

Så i varje fall, jag börjar från början!

Ni läste väl om min Torsdag???!! Japp magproblemen som Bode hade blev inte bättre om man säger så...men han är ju rätt känslig med magen så vi tänkte inte allt för mycket på det...Jag åkte iväg och handlade och lagade sen mat i 5 timmar hos Dr G kom hem och Brad var i full gång med att laga köttfärslimpa till oss! Efter maten kollade vi lite på football och lite annat kul -Brad gick o la sig rätt tidigt, jag fortsatte glo på tv, var så trött så orkade inte göra nåt eller ens gå o lägga mig...

Bode kom ner vid 23 tiden och gick ut och uträttade lite behov...kom in och gick upp o la sig igen - inga konstigheter! Jag somnade som en stock på soffan och vaknade inte till liv förrän klockan var nästan 1 och gick upp o la mig...Bode sov som en stock och vägrade flytta på sig...King Size räcker fasen inte alltså ;) Jag somnade och sov gott tills jag hör Bode skälla en våning ner, bara så där lätt så tänkte inte mer på det utan somnade om igen, tills jag har honom nedanför mig i sovrummet och han svagt, svagt voffar och gnäller lite, klockan är ca 03.20 - Brad säger utav ren vana - go back to bed...Jag insåg ganska snabbt att nånting inte står rätt till - och säger till Brad Nåt är riktigt jäkla fel, vakna!!! Jag behövde inte säga det två gånger - Vi hoppar båda upp ur sängen vid detta laget!! Bode har satt sig ner och han kommer inte upp!!!! Han är naturligtvis rätt skraj själv men vi försöker ställa honom upp och hans ben liksom håller honom inte så vi får lagt honom ner och försöker se vad som hänt...Det verkar ju som hans ben eller fot gör ont då han inte kan stå på den, så vi tänker ju att han sprungit in i nåt, trillat ner från sängen, ja allt möjligt for genom huvudet, jag tänkte spindelbett...Han skakar i musklerna nåt så vansinnigt när han försöker ställa sig...Jag fick ju nästan panik kan jag ju säga och sitter där och bara klappar på honom och vet inte riktigt vad jag ska göra! Lilla Cooper fattar ju inget och försöker dels pussa på Bode och dels få honom att leka - Bode vägrar gå ner för trappan själv så Brad bär ner honom och lägger honom på golvet i tv rummet...Vi bestämmer att Brad ska åka till jobbet och försöka lösa nån lärare som kan ta hans lektioner och annat - och sen snabba sig hem och ta Bode till veterinären! Han åkte när klockan var ca 5 och jag sitter där och vet fasen inte vad jag ska göra! På nåt sätt så reser sig Bode upp själv på skakiga ben och går ut och kissar, när han kommer in så kravlar han sig upp på soffan...Detta känns ju som otroliga framsteg! Jag ringer Brad och säger att han verkar en aning stabilare...varpå han säger att vi kollar hur det verkar vid 7, kanske att han kunde hålla sina klasser, bara fram till 10 på fredagar...jag behövde ju åka 9.30 för att hinna till Bob o Dorothy, så jag säger att jag ringer Kathy o frågar om dom kan komma så inte Bode är själv plus att Cooper hade ju inte fått nån promenad och det är ju katastrof ( kan ju säga att Cooper låg bakom mig och rörde sig knappt - tror han var skräckslagen själv)...5 minuter senare så går Bode ut igen och det rinner bara slemmiga saker ur honom...han blev svagare igen efter det...Jag ringer Lily på kontoret och säger det att - Nä jag fixar inte att åka o jobba jag måste ta hand om Bode - Lily säger jag återkommer ska försöka hitta nån åtminstone till Bob, Jerry klarar ju sig utan mig en dag! Jag går upp och försöker fräscha till mig lite, naturligtvis kommer Bode efter mig upp - jag NÄJJJJEEEE, jag kan ju fasen inte bära ner honom! Så jag försöker locka ner honom, men nä, han vågar inte, jag försöker ta honom runt halsen och hjälpa honom ta stegen men nä !! Så jag springer ner och försöker tänka, slänger på mig skorna vet ju att han blir galen om man går utan honom...han försöker men vågar inte, sen hör jag hur han börjar hulka och kräkas ner hela mattan där uppe! Jag springer upp och försöker hjälpa honom men han är så svag i bakbenen så jag kan inte få upp honom! Jag hämtar handdukar och försöker tvätta av honom lite och golvet, det är ju ändå heltäckningsmatta...På nåt sätt får han kraft nog att ta sig ner, han verkade faktiskt må bättre efter att han kräkts, fortfarande så svag i bakdelen men allmänt! Jag grabbar telefonen för att säga till Brad att jag åker till veterinären Nu, möt oss där! Samtidigt ringer fantastisk Lily och säger, jag hittar ingen men jag har fixat så nån kommer och svara i telefon, åk du jag tar hand om Bob o Dorothy själv!!!!!!!!!!!!

Jag skickar sms till Brad och säger att jag packar ihop hundarna och åker, möt oss där...

Jag fick in Bode med lite assistans, Cooper hoppar in och vi drar iväg! Väl hos veterinären och Ja vi åkte till vår vanliga...kände det, att dom har alla uppgifter, alla vaccin och allt där och faktum är att om något var riktigt galet så är Linda Leadbetter en fantastisk veterinär och det är hon som sköter operationer och så  - Linnéa var urgullig och skickade mig förslag på annan, men jag kände bara det här är nära och det är nära för Brad så jag får väl handskas med bitchen då :)

Vi kom dit och det var bara ett par med sin katt och en kvinna som hade sin hund där inne för provtagning före oss...5 minuter efter jag kom så började folk välla in så det var en jäkla tur jag åkte! Jag fick upp Bode på vågen - 97.6 - Cooper 22.4 Lbs - och svarar på alla frågor sen sitter vi där och väntar! Så trevliga människor i väntrummet, en man, han tog hand om Cooper medans jag kunde sitta och klappa på Bode...Brad kom väl efter jag vart där nån timme och efter han kom så satt vi nog bara 20 minuter innan vi fick komma in till bitchen :D Och ta mig fan, hon var riktigt trevlig - vet inte om det berodde på att Brad var med eller om det var det faktumet att hon ville ta med sig Cooper hem eller om det faktiskt var för att Bode var sjuk!!  Vi körde på med Cooper först så han fick sina sprutor först, hon säger att ja vi behöver ju sätta honom på Heartguard nu också, varpå jag tuffar till mig och säger att - Jo men vi har till honom! HA? Jo men Bode väger ju inte över 100 så vi ger honom inte det extra pillret du gav oss sist....Så han kan ta det och när han väger mer än 25-30 så ger vi honom dubbelt och då är dom redo för nya piller samtidigt - Hon sa bara Ja men det funkar ju utmärkt :) Jag var jättenöjd med mig själv!

Efter Cooper så började hon med Bode och kollade temp, ingen feber, sen klämde hon på hans körtlar där inne och lite annat...kollade allting väldigt noggrant! Sen fick vi upp med Bode på bordet, Brad fick lyfta upp honom ;) en annan sköterska kom in och dom drog och slet i hans ben för att se vart smärtan kom ifrån...Hon konstaterar att han har smärta ryggen, vid ryggraden och ner mot höfterna...men inget verkar vara brutet eller ur led! Så hon säger helt enkelt att vi sätter honom på ordentligt med smärtstillande, helst i en vecka utan för mycket rörelse...Verkar han ok efter en vecka så kan vi nog konstatera att det är en muskel eller nerv som skadats eller hamnat i kläm - om han inte blir bättre så kör vi röntgen och går vidare från det! Sammanfattningsvis så är det alltså två olika problem och inte ett o samma! Magsjuka och nån form av smärtgivande problem!

Innan vi åkte så sa hon, kan ni ta med in ett avförings prov på Cooper, gärna imorgon så vi kan se att han inte har några infektioner eftersom han inte har vart under veterinär koll...

Vi åkte hem och Bode var helt slut, Cooper också! Vi gav Bode lite kokad kyckling och ris ihop med två smärtstillande sen sov han typ hela dagen! Jag var som en uppskruvad duracell kanin och kunde inte slappna av, Brad somnade på soffan ihop med Bode jag gjorde massa annat :) Ja så mycket mer än det gjorde vi inte...Vi var väldigt glada över att Cooper var sympati sjuk och också bara sov...

Så i morse, så plockade jag upp Coopers första omgång och packade ner i en Ziploc och in i kylen :) Marie sa det att, känner du att du inte orkar med inventeringen så klarar vi oss - Jag insåg efter vi vart uppe ett tag att Bode kände sig väldigt mycket bättre och det skulle bli svårt att hålla honom stilla...så jag tog erbjudandet och stannade hemma!

Så idag så tog vi istället en lugn promenad med hundar, Cooper sprang bort lite energi och Bode skötte sig hyfsat väl, väl hemma igen så stoppade jag i honom lite piller och han sov gott en stund...Sen satte jag igång med min Puerto Rico Fläsk rätt  6 timmar ska den ta :) Jäklar... Ja men nu är det faktiskt bara 2 timmar kvar på den och killarna börjar bli färdiga med vår garderob i sovrummet så ganska bra tajmat ändå! Efter del 1 så drog jag iväg till veterinären med Coopers bajspåse ;) Fick sitta och vänta för att betala i 20 minuter, sen åkte jag vidare till i Pueblo Market för att hitta lite ingredienser jag behövde till Vår fest måltid :) Hundarna håller sig alltid ganska lugna och nära när man lagar mat så ganska så bra planerat :)

I vilket fall som helst så kommer jag knappt innanför dörren innan veterinären ringer Brad och säger det att Jo det är en baskilusk vi måste råda bot på - Dom är mest oroliga för Bode inte Cooper?! Naturligtvis hörde inte Brad vad dom sa det var, utan sa bara ja men vi sätter dom på medicin med en gång då...Detta säger ju inte mycket om varför han har ont men mycket om det andra....

Så nu ska jag fixa till med del 4 och 5 av maten här...Ville bara ge En lite mer detaljerad info om vad som hänt, vet att en del av er blev väldigt oroliga! Tack för alla fina hälsningar jag fått föresten och Förlåt Linnéa för jag inte svarade på dina SMS, blev för mycket där ett tag! Du är bäst! Älskar att du försökte hjälpa mig hitta ett alternativ i min kris! TACK!!!!!!!!!!!!!!

Nu ska vi försöka njuta av en lugnare Lördag, känner mig nästan lite på pickalurven efter 2 öl ( på 3 timmar )  :D


Så här såg det ut hela dagen igår, jag är faktiskt bara glad över att han kan komma upp i soffan själv :)

Oh japp föresten, där har ni mina svindyra tofflor jag köpte förra året när jag insett att Bode nog skulle sluta tugga upp mina skor och tofflor...sen kom Cooper :)

Efter lite mat och smärtstillande.....




Inga kommentarer:

Skicka en kommentar